Jag har försökt skriva om mina tankar och känslor länge nu men det är otroligt jobbigt. Jag tvingas att känna efter, gråta och blir nere ett tag efter. Men samtidigt så vet jag att det blir jobbigare i längden att hålla allt inne. Så nu gör jag ett försök.
Snart är det ett år sen mamma dog.
Jag upplever det inte lättare att det gått ett tag, snarare tvärtom.
Första månaderna utan henne hade jag ett lugn. Jag var lugn för att hon slapp ha ont, jag var lugn för att hon äntligen fick vila efter flera år av smärta och oro och jag var lugn för att hon var så lugn just innan hon tog sitt sista andetag.
Jag tänker ofta på den kvällen.
Hur jag och Tomme satt bredvid henne och surrade minnen och om allt möjligt. Vi tom skrattade. Sen för Tomme och jag försökte sova men det gick inte. Mamma andades tyngre och tyngre. Jocke kom men jag skickade hem han ganska snabbt så att svärmor skulle få fara hem. Men svärmor stannade ett tag till med Jocke och barnen och det gick inte länge innan mamma andades snabbare och snabbare.
Jag ringde Rolle.
Satt och höll mammas hand, strök henne på kinden, pussade henne på huvudet, kramade henne, sa till henne att allt kommer bli bra och att vi kommer ses senare. Sen tittade hon på mig innan hon tog sina sista andetag. Jag fick panik och låg på henne och grät. Hela hennes tröja blev blöt..sen kom Rolle och vi fick gå ut så dom fick göra i ordning mamma. Då kom lugnet.
Men tiden gick och saknaden slog till.
Saknaden är en fruktansvärd smärtsam grej som jag inte hade en aning om hur jobbig den är. Jag tappade min mamma, men jag tappade även min bästa vän. Jag tappade den jag pratade med om allt, den jag pratade med i telefon flera ggr per dag, den som gav mig råd om allt, den som visste ALLT om mig, den som gav mig liv och den som var min största förebild. Min starka mamma.❤️
Jag hatar att göra nya saker eller köpa något nytt. Eller egentligen gör jag inte det men det blir jobbigt över något som är roligt. Jag blir så ledsen då jag inte kan visa henne det. Högtider är jobbiga...då barnen gör något roligt, då barnen gör något nytt, då barnen säger roliga saker eller..ja ni förstår. Mina barn är det största och viktigaste i mitt liv och jag ville verkligen att mamma skulle få vara med i deras liv.
Då kompisar far till sin mamma med sina barn gör det ont i mig samtidigt som jag är så glad för deras skull att dom har sin mamma.
Livet går vidare och jag är en otroligt lycklig människa, missförstå mig inte. Jag älskar mitt liv men en bit av mig dog när mamma dog och kommer aldrig komma tillbaka. Jag anser mig själv som en stark människa och jag kämpar dagligen med saknaden. Den syns inte på mig och ibland vet jag inte ens om det förrän jag bryter ihop. Jag kan vara arg en hel dag tills det brister och jag gråter.
Är det någoting mamma sa till mig mycket så är det att leva medan man kan. Leva bra, ha kul, skratta mycket och ta varje dag som den kommer. Jag ska göra det. Jag ska göra henne stolt. Jag ska skratta varje dag och tänka varje dag hur lycklig jag är. För jag har världens finaste familj, släkt och vänner.
En annan sak som var viktig för mamma var att vi alla syskonen håller ihop, Rolles barn var hennes barn och vi är uppvuxna med mycket kärlek och i hennes ögon var familjen komplett då vi ALLA var samlade. Det ska vi fortsätta med, samlas, göra god mat, äta, prata och skratta.
Ibland känner jag mig så ensam utan henne med då påminner Jocke, eller barnen, eller släkten eller vännerna mig att jag har dom och det är jag glad för.
Jag ska kämpa varje dag så mina barn har samma relation till mig som jag hade med min mamma.
Men jag vet vad nyckeln till allt är: kärlek. Mamma älskade oss över allt annat och lät inget komma emellan oss.
Imorrn är det mors dag och jag kommer tänka på min älskade mamma och minnas henne precis som hon var. Helt underbar.
Ta hand om er och era nära och kära för jag gjorde det med mamma. Jag berättade alltid hur mycket hon betydde för mig och jag har ingen ånger idag. Jag kommer alltid titta tillbaka på min relation med mamma och le.
Finns så många fina minnen.
Min bästa vän, min största förebild.. Min älskade mamma ❤️
